Om januarikölden mildras, kommer snö, men faller dagg och dimma, kommer tö. Är månadens början och slut vackra, kan man hoppas på ett gott år. Dansar myggen, blir det svårt foderår. Är januari varm, blir skörden arm. Om gräset växer i januari, blir det så mycket sämre när det bör växa. Mycket regn i januari ger ingen välsignelse av nästa skörd, Så länge lärkan sjunger före kyndelsmässodagen (den 2 febr), så länge tiger hon efter denna dag. Dimma i januari ger en våt vår. Om det är dimmigt från jul till heliga tre konungars dag (trettondagen), blir det mycket sjukligt under det året. Åska i januari bebådar ett fruktbart år, men även storm och krig.
Märkesdagar:
Nyårsdagen. Det är en gammal tro at allt som denna dag hnder någom kommer att ske under det påföljande året. Om solen skriner klart eller hinlen är röd på nyårsdagens morgon betyder det oväder och krig. Lika många dagar nyårsnyet döljs under molnen, lika många dagar ska säden ligga i jorden innan den kommer upp. Om aftonstjärnan (Venus) går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före stjärnan betecknar det dyr tid.----Vincentiusdagen (den 22). Om denna dag är klar betyder det gott och fruktbart år. ---- St Pauli dag (den 25). Är denna dag klar, betyder det god årsväxt. ----
Om "De tolv juldagarna" (25 dec - 5 jan) Enligt bodepraktikan ska man av dessa dagars väderlek kunna sluta sig till väderleken under hela det kommande året. Sådant vädret är på juldagen, sdant blir det också i januari, sådant det är den 26 dec så blir det i februari osv.
Ja, vad ska man tro idag om detta. Vi har ju växthuseffekten nu, den fanns ju inte när detta var "sanning". Kul att kolla varje månad i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar